nocebo

Det finns så mycket runt om en som är förbannat sorgligt.
sorglig sak #137:
när man för en kort sekund tittar mellan träden och ser något fint. Ett hus, en sjö, en blommig äng, vad som helst. Träden blir ett hinder som döljer det fina. man vill inte bräcka grenarna för att komma fram heller, det är ju ett levande ting. Antingen får man klättra upp till toppen och riskera att dö, eller så får man nöja sig med att stå på marken och kisa ögonen ur sig.

Har inte hunnit uppdatera, och nu när man väl skulle göra det fick jag inte logga in.
ibland funderar jag på att byta bloggtjänst.

Sparat utkast. nocebo.blogg.se
090116.

Gick ner till konditori Continental med Josselajnen igår och fikade.
sedan spenderade vi eftermiddagen med att kika in reor i ett antal affärer. Låt oss säga att ''ta två betala för en'' är ett jävla skitsystem. Man hittar aldrig två saker. Aldrig! Inte ens när vi var två och kunde hitta en sak var. Inte. Ens. Då.

"fyndade" i alla fall på Kicks mindre rea.
nagellack från L´Oréal och den där necessären som jag letat efter i deras sortiment hela jullovet.
vår stad är sen i utvecklingen.
Men hur som helst, nu ska jag överleva på drygt 50 riksdaler januari ut.
och som om det inte var nog, jag är skyldig hela världsekonomin pengar, känns det i alla fall som. Svider extra mycket nu när jag äntligen hittade en liten vårväska som jag näst intill blev förälskad i på stört. Dock kostade den 200 spänn och det har jag verkligen inte råd med just nu som ni kanske förstår. Dessutom var den väldigt liten.
men kommer antagligen köpa den när bidraget kommer ändå, för då ''haaarjagjupengarrrrrr!''
och så betalar jag tillbaka alla lån den 28 februari och så är jag pank igen.
Vad hände med mina nyårslöften rörande min ekonomi?

För att avsluta detta inlägget något positivare, så kan jag ju nämna att Juppä snart kommer.
Vi ska äta bullar, plugga och snacka skit. Mysigt värre må jag då säga!